Skip navigation

Category Archives: Statistik

Skolbibliotek Väst arrangerar ordinarie årsmöte onsdag kväll. Under mötets inledning fastställs att Skolbibliotek Väst – trots införande av ny skollag, ny läroplan, mängder av fortbildningar och konferenser, i högsta grad fyller en central funktion på området. För den egna regionen, liksom för staden Göteborg. 

I bakhuvudet på mötets deltagare ligger naturligtvis publiceringen av årets biblioteksstatistik, passande nog presenteras den bara några timmar innan ett sen länge planerat årsmöte.

När området som hastigast berörs är det som väntat meningen: 90 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmar avsatt bemanning för skolbiblioteksverksamhet som vinner störst uppmärksamhet. Siffror i just den storleksordningen känns igen, även om det tidigare kanske främst varit fokus på att – hälften av landets alla skolor saknat skolbibliotek överhuvudtaget.

Av Kungliga bibliotekets statistik-ansvarige Cecilia Ranemos dragning kring årets statistik, framgår att insamlingen av statistikunderlag och precisering av desamma förbättrats. Visst, det går i respektive kommuns/skolas rapport att utläsa mer information än kanske någonsin tidigare, kontentan blir ändå densamma. I slutänden syns både nya och gamla siffror – placerade sida vid sida.

På det sättet är det, i år liksom tidigare år, en dyster läsning som serveras, men det finns ljusglimtar, det ska sägas. Inte minst blir det tydligt när specifika kommuner som verkligen satsat på skolbiblioteket som en pedagogisk verksamhet synas i fogarna. Det finns flera goda exempel att titta närmare på och riktigt glädjas åt – både på kommun- och enhetsnivå.

Det är först när jämförelser görs mellan kommuner som satsat och kommuner som inte satsat alls, som bygget inte längre håller ihop, utan istället bokstavligen rasar samman.

En jämförelse jag väljer att göra är en mellan de på alla plan vitt skilda kommunerna Växjö och Göteborg.

Växjö får här fungera som ett mönsterexempel på hur det med kunskap, vilja och resurser går att lyfta en hel kommun till en nivå – där skolbiblioteket utgör just en pedagogisk verksamhet, med bredd i urval av media och en god bemanningsgrad. Sen är det passande nog en skola i just Växjö kommun som den här gången kammar hem Nationella Skolbiblioteksgruppens årliga pris – Årets skolbibliotek. I det här sammanhanget inte förvånande alls.

Göteborg är landets andra största stad. Den stad jag själv verkar som skolbibliotekarie i och har så gjort under 10 år. Insatser har gjorts på området. En biblioteksplan, liksom en utredning till grund för den är upprättad och genomförd. Själv har jag, liksom Skolbibliotekscentralen i Göteborg, fått känna på hur det är att bidra med stöttning för att få till verksamhet ute i skolorna – jag i projektform på stadsdelsnivå. Skolbiblioteks-centralen med hela staden som uppdragsområde.

Det är här viktigt att förstå en sak. Det är svårt när en storstad utgör en kommun, som i sin tur är uppdelad i en organisationsform, med storstadsdelar som dels har ett visst självstyre, men samtidigt ska inordnas under kommunens stora tak. Det blir varken hackat eller malet. Inte heller når det reell utveckling, där i slutänden enhetlighet och demokratisk rättvisa mellan skolor, stadsdelar och dess elever ska råda. För de är många eleverna i Göteborgs alla skolor. Väldigt många. Göteborg. En stad som i spåren av allt detta just nu möter mycket tuffa utmaningar, något som vid det här laget är känt för de flesta.

Nå väl. Vid en jämförelse framstår Växjö kommun i storlek och elevantal som en av tolv stadsdelar i Göteborg. Bara här blir en jämförelse svår, men samtidigt, det är skolor och elever alltihop. Ansvaret är kommunens. Därom råder ingen olikhet.

Det blir i ljuset av detta därför slående att se hur Växjö kommun med sin ringa storlek lyckats bättre än vad hela stora Göteborg gjort. Om vi nu utgår från det underlag som KB tagit emot. Det är som alltid svårt att tala validitet när bortfallet är stort. För stort bortfall är det väl ändå frågan om här, eller?

Göteborg har 15 verksamhetsrapporter registrerade från skolbibliotek runt om i staden. Växjö har motsvarande 17 rapporter anmälda. En kommun som i sitt omfång är som en av tolv stadsdelar i Göteborg.

När sen innehållet synas närmare: Öppettider, tjänster, mediabestånd och aktiviteter, då blir det än mer slående vilka skillnader som råder mellan dessa två kommuner. Det görs förvisso mycket aktiviteter i båda kommunerna, befintliga skolbibliotek är öppna, det finns personal… men om Växjö kommun får ses som komplett utifrån sin ringa storlek – Var är alla andra skolors bibliotek i Göteborg någonstans? I rapporteringen syns de som sagt inte.

Titta gärna själva. Jämför kommuner med varandra, syna förutsättningar och satsningar, liksom uteblivna sådana. Ta med och visa chefer och kollegor, föräldrar och elever.

Så här ser det ut!

 

Synar verksamhetsrapporter gör du här: http://bibstat.libris.kb.se/

 

Annonser

Synar precis den första rapporten (publicerad idag, se länk längst ned i inlägget), med preliminära uppgifter på skolbiblioteksstatistiken, som KB samlar in och sammanställer under våren 2012.

Ganska omgående visar sig de resultat som känns igen från den senaste statistikrapporten, genomförd av Kulturrådet 2009. Till exempel: Ungefärliga siffror på hur många skolor/elever som saknar tillgång till skolbibliotek, brist på bemanning, brist på planer för skolbiblioteksverksamhet. Nu är förvisso statistikunderlagets frågor och punkter fler till antalet, vilket bidrar till en betydligt mer nyanserad bild av hur det ser ut på landets skolor, än vid det senaste insamlingstillfället 2009. På så sätt blir det ett bredare underlag att ta del av… men likaväl är det i stort samma problematik (då som nu) som lyser igenom rapporten.

Men istället för att banka på stora trumman och mana till uppror och stenkastning…

Väl värt att notera är den del i rapporten där ”drömlika” skolbibliotek lyfts fram som förebilder. Det är en strategi jag genast skriver under på och som jag tror kommer att få stor betydelse, om den bara används på ett konsekvent sätt.

Som skolbiblioteksutvecklare ser jag just värdet av att ”sprida ringar på vattnet”- mot andra bibliotekarier/lärare och rektorer – Aktioner som bidrar till att: Vinster hamnar i första rum.

Bra där KB!

Ska kvalité i verksamhet uppnås gäller det att tänka långsiktigt, metodiskt och strategiskt. Fokus ska ytterst ligga på lärandemål och där måste jag säga att: jag tycker faktiskt (efter att själv ha fyllt i två exemplar av statistikundersökningen i år, en för respektive skola som jag ansvarar för) att flera av de delar som efter 2009-års rapport efterfrågades (inte minst av mig själv och andra aktiva i Sveriges skolbiblioteksföreningar) nu är inkluderade i undersökningen. Punkter om pedagogisk verksamhet, arbetsplan, informationssökning och källkritik finns med, vilket tidigare saknats helt och hållet.

Vad som nu bör prioriteras av KB är fortsatt enträgen insamling av restrerande skolors enkäter. Inte minst för att få fram en större validitet i resultatdelen av statistikinsamlingen.

Nästa steg, efter att statistikrapporten i sin helhet är publicerad, bör vara en kartläggning av landets kommuner/skolor, framtagande av strategier för utveckling av skolbiblioteken: med fokus på mål, uppdrag, bemanning och kompetenskrav för skolbibliotekarien. Varför inte av KB?

Allt i en strid ström, men steg för steg!

KBs rapport finns att läsa här: Några preliminära huvudresultat från de enkäter vi fått in hittills publicerades 10 april.

%d bloggare gillar detta: