Hoppa över navigation

Category Archives: Artiklar


Even if I, in a pure psycical way, now have left the country in the East, it is stucked right there. Right in the middle of my heart. A kind of magical flicker is following me around. A modest blend of taste and light is in the air. A blend that mixes the most ancient wisdom together with all possible modern technique and Manhattan-like surroundings.

Ok, for me to be on a Conference, its nothing new. To be a speaker on a conference is also a pretty common thing nowadays. After years in the field of teaching, library and school I feel seasoned. There for it is a quite relaxed Swede that steps inside Incheon Airport around mid day monday (seven extra hours ahead), a week back from now. Enormous as it is, South-Koreas main Airport Incheon – but with a custom- as well as an passport controller, that are nodding with a smile on their faces, you dont even react on the matter of the big size. Not at that point.

Koreans are known for their hospitality and nice manner, especially when it comes to take care of foreign guests, so to be a speaker from Sweden invited by the countrys ”one and only” National Library for Children and Young adults, its not a disadvantage. Not at all. Korea and Sweden has a strong bond to eachother. It goes all the way back to the Korean war (1950-1953), when Sweden through UN, handed over large amounts of medical equipment, as well as several doctors and nurses. The hospital in Pusan (on the coast-side), built at the end of the war, is well known in both countrys history. You should add here the fact that many South-Korean lifes were saved that way.

South-Korea never forgot about it!

So, the treatment is top hundred, from the first to the last minute of my four day long staying in Seoul: South-Koreas main capital and to that: the forth biggest city in the world. Together with its outlaying areas the City with a big C counting in on the unimaginable number of 25 million people!

That folks is one London or Paris, with four Berlin spread out, one in each direction from the the Downtown Gangnam-district.



Talking about bonds between Korea and Sweden… There is no coincidence that both the King and Queen from Sweden, as well as Princess Victoria and Prince Daniel, visited Korea in a tight period of only three years (2012-2015). Co-operation around topics like: enviroment, trading, peace and education are all happening at once. The Prime Minister of Sweden Stefan Löfven also visited South-Korea (2013) to have… believe it or not – a look at the Korean education-system.

I can assure you that during the entire trip I felt I was in extremely good hands, having the chance to visit the country, with such a strong feeling for my own country.

Just the fact that a Swedish person does not need to have a Visa entering South-Korea. If the journey is under 90 days and not attend to be focused on work or study, it is only to put the passport in the back of your trousers and get on a plane to Incheon/Seoul.

Here again: The friendly agreement between our two nations.

Picked up on the airport by the hardworking co-ordinating crew with Park and Jason as a special command. Nothing goes wrong after that. The conference own hired bus, with its own driver, going through the traffic from hell. Not one time, more then ten times a day. Sometimes up to six route files in one direction, fullpacked all the time. A never ending 24-hour traffic scramble.

But to notice. Once again. The Koreans, with their modest way of acting, with the I Ching-styled way of behaving. In balance, with a patience coming from another planet. They go with the flow.

Something we in the West are talking about alot, right.

Go with the flow

The Koreans just do it!

That is one of the things I have with me right now. Back home. The manner, the way of acting. The patience. The acceptability.

– Ahh, now I´m back again. I was just home for an hour. Meditating.

Just like that 🙂


Add to this… The positive attitude, and the sence of humour lying there. Not always seen in clear sight, but its there, all the time, bowling under a layer of ordinary, what we often like to call surfaces. And to that: The engagement to the field. The pure love shown to the proffession. The ability to stand up straight and be proud. Just for the cause of it. The generosity… and then the thing that made the strongest impression on me: Koreans currage.

To stand up on a stage, just speaking out to the audience, being involved in a deep conversation with important people around, or pointing out strange objects on one of the many cruises through crazy Seoul, or to ask questions to the speaker-set of the conference Symposium #10, where 250 people are gathered together, people from the whole library field, unknown people from all over the country…

… To over and over again have the currage to say: We are not there yet. We are dreaming about a change. We want things to be different. We want things to happen. Right now. Can you help us?

That is the one single thing impressing me the most on this journey of a fairytale. The Power of the people. The Koreans.

To put all this in an even deeper perspective. Look at the history of the country Korea. Where the ”so called” neighbours China, Mongolia and Japan have raped the country and its people, over and over again. Where Korea everytime has been forced to build up and create a new society. Again and again and again. That is one strong people folks!



In the next part of this blog-serie covering my visit to Korea and Seoul, as one of the speakers on Symposium #10, being the representative one from the good feelow-nation Sweden, we will have a look at some of the backside matters, such as: the growing population in the main-area of the big city Seoul. Also how the school system is about to take a new turn at the same time as it is hold back strongly, of a tradition filled with hierarchic structures, where a economically well-nourished country (#15 in the World) at the same time lacks when it comes to natural ways of co-operation and free-space for the people working in a field like: Library and School with Children and Young adults.




Med som nummer tre i bloggserien ”fem frågor” – en av Göteborgs och Väst-Sveriges riktigt stora på skolbiblioteksområdet: Adam Nilsson. I år både seminariebesökare, monterbemannare och konferensarrangör – här på besök i Skolbibliotek Västs monter i C-hallen.

Adam Nilsson. Vem är du och vad är din uppgift i skolbibliotekssammanhang.

Jag har hållit på med skolbibliotek väldigt länge och i olika former, så man kan väl säga att jag är en mångsysslare. Jag har jobbat på grundskolebibliotek och gymnasiebibliotek. Jag har varit ungdomsbibliotekarie, barnbibliotekarie, konsulent på länsbiblioteket. Nu är jag konsulent på Skolbibliotekscentralen i Göteborg och har så varit sen 1995. Under den perioden har jag också jobbat med skolbiblioteksfrågor på GR-utbildning (Göteborgs-regionens utbildningscenter).

Utifrån skolbiblioteksfrågan – vad är viktigast på mässan i år?

Det har varit mycket om skolbibliotek på Bok- och biblioteksmässan sen den nya Skollagen trädde i kraft. Bara veckan innan mässan… för första gången någonsin i Lärarnas tidning (Lärarförbundets medlemstidning) var det ett helt uppslag om skolbibliotek. En rektor vid namn Börje Ehrstrand, nu är jag osäker på om han själv har skrivit artikeln, men han tyckte en massa om skolbibliotek. Det har ju varit så att Bok- och bibliotek genom åren haft ganska dålig skolteckning. I år har de väldigt mycket med. Det såg jag fram emot. Det har verkligen varit bra, som när det kommer till årets seminarier. Bland annat en föreläsning som nämnd rektor hade. Sen träffade jag honom i Skolbibliotek Västs monter, där jag bemannar i år. Ett mycket intressant samtal hade vi.

Vad var det som var intressant, tycker du?

Bland annat det han berättade om vad han gjorde nu. Han tyckte att han kunde sprida tankarna omkring skolbibliotek bättre som frilansande föredragshållare, än som rektor på en skola. Han var öppen i kontakten och erbjöd mig att ringa honom vid behov. Han varit rektor på Rinkebyskolan i Stockholm i 30 år. Fram till 2012. Det är väldigt positivt när det kommer personer från det hållet. En rektor med tankar om skolbibliotek. En annan skolledare som också var intressant deltog på fredagens seminarium om det ”digitala skolbiblioteket”.

Jag frågade Christer Holmqvist om just det seminariet. Han tyckte det var väldigt givande. Håller du med?

Jag tycker att det var ett riktigt bra seminarium, men kanske vi pratar om olika saker… Själv är jag rätt skeptisk till paneldebatter, då de oftast inte leder till någonting. Möjligtvis kan det brinna till lite i slutet, men här pratade man om det analoga, kontra det digitala. Vem som driver den digitala utvecklingen. Vad vi behöver för stödstrukturer för att få det att fungera ”på golvet” och då för den enskilde rektorn. Skolinspektionen var på plats. Sen var det även med en väldigt duktig bibliotekarie från Spånga gymnasium, vid namn Per Johansson.

Per Johanssons ingång i området – digitalt skolbibliotek. Kunde han känna igen sig i det som lyftes?

Absolut. Han var helt med på allt det som togs upp. Det var inga problem alls. Han debatterade med de andra ledarna runt skolbiblioteksfrågan.

Du har varit på en del andra seminarier och även sett hur det ser ut runt i årets mässhallar. Om du försöker ge dig på att i korta ordalag – summera mässans ”fackdagar” under torsdag och fredag, då ur ett skolbiblioteksperspektiv. Vad tar du med dig?

Det allra tydligaste är att så mycket som det har varit i år om skolbibliotek, med läsning och allt annat inkluderat… det har det nog aldrig varit tidigare.

Vad beror det på, tror du?

Det är väl den stilla optimism som vi alla kände när skolbiblioteksfrågan skrevs in i skollagen. Det ger nog effekt, så här några år efteråt, skulle jag kunna tänka mig.

Här tar samtalet delvis en annan vänding. Kanske är det något att återkomma till, fast då först lite längre fram, resonerar vi… även om frågorna i sig är minst sagt lockande att suga tag i. Dissekera här och nu – på direkten.

Det vankas nämligen valår. Allt lyfts då ytterligare några snäpp. Frågor kastas redan nu ut och det hej vilt.

– Hur påverkas Mässan inför ett intilliggande val – och då framför allt ur ett skolbiblioteksperspektiv?

– Om ett regeringsskifte tar vid, vem kommer vi då att få se som ny utbildningsminister?

– ”Baylan”?

– Om så, är han redo?

– Kommer ett regeringsskifte innebära att Skolverket får ett slutgiltigt uppdrag kring skolbibliotek?

Fortsatt diskussion, kanske till och med ett nytt inlägg med Adam Nilsson? Inte alls omöjligt. Mässan hur som helst – den är slut. Vi säger tack och hej för i år.




Med som nummer två i blogg-serien ”fem frågor” – en av de mest centrala och inflytelserika skolbibliotekspersonerna i Sverige. Möt Christer Holmqvist, på besök i Skolbibliotek Västs monter i C-hallen.

Du har precis klivit ut från mässans stora seminarium om skolbibliotek – ”Det digitala skolbiblioteket”. Vad tar du med dig för intryck därifrån?

Man diskuterade det här som man alltid har som motargument – att det räcker med att ha ett digitalt bibliotek. Någon slags fortsättning, där man slår man vakt om boken och det digitala. Nu skulle man diskutera olika perspektiv på det digitala biblioteket. Glädjande nog var det så att man fick en hel timme på sig. Man hann därför prata till punkt och man hann reda ut eventuella missförstånd. Det blev inte så att man inte vågade slå vakt om boken eller digitalisering, utan man hann med både och. Sen att det var representation från både Sveriges skolledarförbund och Statens Skolinspektion… Nej, det kändes överlag som att det blev konstruktivt. Det är annars faran med de här debatterna – att man står och stampar på stället. Jag tycker att det känns som att här finns någonting att bygga vidare på.

Du som har varit med länge i ”gemet” och är van att besöka den här typen av seminarium, då med en viss förväntan. Kom det fram någonting nytt, tycker du?

Jag tycker att man kom med lite lösningar idag, då frågan var att man ville se hur det ser ut på biblioteksfronten. Att SKL (Statens kommuner- och Landsting) är med är viktigt, då det är en väldigt tung aktör, liksom Skoledarförbundet. Det kom fram information om hur man ska agera och då ihop med Statens Skolinspektion. Det här kommer nu att knytas ihop, då Skolverket ska mötas. Här kan frågan ställas – Hur gör vi nu, vem har ansvaret? Det finns både en Bibliotekslag och en Skollag och det är också så att KB (Kungliga Biblioteket) har ett uppdrag. Hur förvaltar man då det, så att man inte trampar varandra på tårna? Vem kan göra vad? Det är roligt att den diskussionen kommer att ske på Skolverket med generaldirektören närvarande. Det ser jag verkligen fram emot. Sen kan nämnas att många som var på seminariet tyckte att det skulle funnits en ”hash-tag” för vidare diskussion digitalt på Twitter (bara för någon att dra igång en i efterhand!/red).

Apropå det som är ”nytt”. Jag vill passa på att förhöra mig om det som du är både en del av- och initiativtagare till, nämligen Skolbiblioteksgruppen.com. För de som inte känner till er, vilka är ni och vad är det ni ägnar er åt?

Dels var det så att jag och två av mina kollegor gick i pension. Samtidigt hade samtliga jobbat med skolbiblioteksfrågor under lång tid tillsammans. Säkert i 25 år. Vårt uppdrag var att jobba inom Stockholms stad. Men det fanns också en massa kommuner runt omkring Stockholm som hörde av sig till oss och ville ha hjälp med att komma igång med skolbibliotek på sina skolor. Nu fick vi inte befatta oss med andra kommuner, då vi var från Stockholm. I samma veva kom också steget där skolbibliotek skulle bli lagstadgad. Då såg vi att väldigt många friskolor inte har möjlighet att få hjälp. Är det nu så att man ska starta ett skolbibliotek, så vet man inte hur man ska göra. Det kostar dessutom en väldig massa pengar. Ska man göra någonting som inte Skolinspektionen anser är tillräckligt, då kan vi hjälpa till med att göra det jobbet. Någonting som svarar upp mot andemeningen i det här med skolbibliotek. Just det gjorde att vi startade den här gruppen, för vi är fria och står utanför kommunen. Det är här vi ser vår marknad. Sen ska sägas att de som hör av sig till oss är friskolor som blivit tvingade att ordna en verksamhet. Att vi då blir ett bollplank när vi väl kommer ut på en skola, det är hela idén med den här gruppen.

Skolbiblioteksgruppen.com har funnits i drygt ett år. Hur går det för er?

Det går i vågor. Ofta är det vid tillfällen, som här på Mässan då fokus är på skolbibliotek, som det händer mycket. Likadant är det på olika konferenser. Då får folk ett lyft och då ringer de oss. Som när vi stod här i montern. Då var det en kommun som var intresserade av att vi gör ett jobb. Ofta är det så att om ingenting händer så hoppas skolan att allting gått bra. Det är då man måste agera. Så vi ser också fram emot tillfället, när en massa kommunpolitiker kommer att ha besökt Skolverket och därefter säga att de måste lyfta upp sina skolor. Det är inte enbart friskolor, utan det finns många kommuner som behöver hjälp med sina kommunala skolor. Men som sagt, det går i vågor. Precis som i skolans värld i stort.

Mycket handlar om Stockholm, men samtidigt går ni ut med att hela landet är ert upptagningsområde. Hur bär ni er åt för att ta uppdrag i övriga landet?

Vi knyter an lokala personer vid behov. Vi har personer i både Göteborg, Lund och övriga Skåne, likaså i Norrland och så vidare. Personer som vi vet kan gör det här jobbet och som precis har gått i pension. Personer som är fria att göra det jobb som krävs. Vi kan ta vilka jobb vi vill, då vi inte är ett företag utan ett nätverk. Var och en i gruppen fakturerar själv utifrån vad den gör för jobb.

Vad är den mest brinnande frågan för er grupp att komma till rätta med, när ni väl kommer ut på en skola?

Väldigt många skolor säger att man vill ha tillgång till ett skolbibliotek. Men man säger ofta saker som att: vi har ingen plats för ett bibliotek och så vidare. Sen när man kommer ut på skolan så finns det en lokal. Böckerna finns där också. Alltså, det handlar ytterst om att få de på skolan att se vad man kan vinna på att samla alla sina boksamlingar, liksom vad man kan vinna på att datorisera allt material på skolan. När allt material är samlat på ett ställe och alla kan använda det som finns sparas även pengar in för skolan. Det handlar om att hjälpa skolan att skapa en struktur för hur de kan använda sitt material och att sen se över vad det är för elever skolan har. Få klarhet i hur mycket material som behövs, som till exempel lättläst, nedladdat material – se vilka möjligheter som finns. Vi ska alltså inte göra ett bibliotek för skolan, utan vi ska ta reda på vad skolan vill ha för ett bibliotek, och sen se hur det kan lösas på bästa sätt.

För mer information: http://skolbiblioteksgruppen.com/




I det nya numret av Biblioteksbladet sammanfattar Svensk Biblioteksförenings utredare Anna Kåring Wagman de viktigaste resultaten från föreningens årliga forskardag. Årets tema var – Bibliotekens betydelse för lärande. Citatet ovan ger en liten vink om de resultat som finns att tillgå. Tyvärr föga överraskande, eller?


Skolbiblioteksprofilen och mäss-aktuella författaren Maud Hell, här under ett föreläsningspass för Torsby kommun, augusti 2012. Foto: Fredrik Ernerot.

Efter ett gediget arbete, som tagit en stor del av året i anspråk, är nu Maud Hell helt klar med sin nya bok.

Lagom till årets Bokmässa lanserar BTJ Förlag ”Författarbesök i skolan”, Mauds tredje bok på förlaget, med inriktning på skolbibliotek. En helt unik bok, som täcker in och lyfter ett näst intill oskrivet blad, omkring en verksamhet som i landets skolor är att betrakta som gigantisk.

Nu finns chansen att komma över ett exemplar av boken, samt höra Mauds presentation av densamma.

Tid och plats: Torsdag 15.30-16.00, i BTJs monter i C-hallen (nummer C05:02).

Här en kort programförklaring:

Maud Hell är aktuell med ”Författarbesök i skolan – kreativ läsning, samtal, fantasi och kritiskt tänkande”, en bok för lärare, skolledare, bibliotekarier och alla andra som är intresserade av författarnas roll som inspiratörer.


Det är till att välja rätt tillfälle för personliga vendettor – Frågan är bara mot vad?

Tintin är givetvis på plats i varje välsorterat bibliotek, så även i mitt skolbibliotek på Kannebäcksskolan i Västra Göteborg. Blå lotus, Faraos cigarrer och kultalbumet Tintin i Kongo – samtliga album finns på plats i tidsskriftsstället. Alla album inköpta på BTJ, var annars!

Alltså, att öppet trassla in sig i censurens oupplösliga garn och det år 2012! är en bedrift i sig. Men ack så vanskligt, för vem är rätt man att döma?

Genast sjunker varje ambitiös moralivrare och förbudsfanatiker djupt och fort går det. På Kulturhuset i Stockholm var dramat över på ynka två timmar. Chefens långa arm delade ut några lavetter och pang så fick kulturkåkens ”konstnärliga ledare” munkavle.

För vem är egentligen Behrang Miri att döma?

Jag som tog för givet att Kulturens högborg (ett ställe som jag vanligtvis uppskattar att besöka – då brett kulturellt utbud, fin fika i ekologisk anda, samt trevlig personal inbjuder till återbesök efter återbesök) i hufvudstaden hade koll på världslitteratur/kultur/historia…

För finns det något, inte minst när det kommer till världslitteraturen, som det fullständigt svämmar över av, så är det blod, eld, död och evig dekadens.

Dante, Kafka, Mann, Strindberg, Baudelaire, Sartre, Rimbaud, Dostojevskij… för att inte tala om den där där uslingen Shakespeare, vem han nu är, om han nu ens är en…

Dekandes. Ut med skräpet bara!

Och den där eländes De Sade-föreställningen till Bokmässa, i den där gudsförgäta arbetarhålan Göteborg. År efter år samma skräpsamling, på ett enda gyttjeliknande golv… Fy!

Men vet ni vad?

I love it. Love it. Love it all!

Så… öppna portarna till dekadens och två våningar av free speach!

Miri… du e la på va.

Efter att Sveriges nya skollag trädde i kraft i juli har skolbibliotek plötsligt blivit ett måste. Rektorer och beslutsfattare, både på enhets- och kommunnivå är skyldiga att inrätta skolbibliotek – enligt lag. En ny situation även för skolbibliotekarier och lärare i landet. Det finns därför all anledning att titta närmare på vad lag, direktiv och riktlinjer nu gör gällande och vilka aktörer som står bakom respektive inrättning.


Skollag (2010:800 12 kap. 36§) gör klart att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Den stora skillnaden mot tidigare inkludering i Bibliotekslagen är att alla elever, oavsett skolform, ska omfattas av lagen. Huvudbestämmelsen om skolbibliotek har vidare inte bara flyttats från bibliotekslag till skollag, utan kravet på ”tillgång till skolbibliotek” gäller nu även för fristående huvudmän.

Som en kommentar till den, i mångas ögon, kortfattade lagtexten (utifrån det faktum att de sammanställda remissvaren, som arbetades fram 2008-2010, var minst sagt rikliga, sett till omfång och innehåll) förklarar Bertil Östberg, Statssekreterare åt utbildningsminister Jan Björklund, Utbildningsdepartementet, följande:

En lagtext ska inte rymma för mycket, det är viktigt att komma ihåg. Hur innehåll och mål ska se ut, det är nästa steg. Bertil Östberg menar vidare att en lagtext av den här typen, som ska inkludera alla elever, måste vara ”öppen”. Däri ligger också styrkan. Ingen kommer undan, samtidigt som inget nämns om hur ett skolbibliotek ska se ut. Intressant i sammanhanget är att notera hur den sista tidens stora mängd avslag för friskolor, i många fall berott på avsaknaden av en tydlig plan för biblioteksverksamhet.

Statens Skolverk är den myndighet som förvaltar uppdrag omkring skola och skolutveckling i Sverige. Ett uppdrag omkring skolbibliotek har länge saknats och gör så än idag. Däremot finns en referensgrupp för skolbibliotek (där undertecknad ingår), som bland annat har tagit fram en definition på vad ett skolbibliotek är. Just nu tas det fram en kort juridisk vägledning om skolbibliotek till Skolverkets webb. Det görs också reportage om skolbibliotek på Skolverkets webb. Det har tidigare varit tal om att ta fram ett stödmaterial omkring skolbibliotek, något som i praktiken visat sig vara svårt att genomföra, då Skolverket ännu inte har någon klar hållning i frågan.

Statens Skolinspektion har tillsynsansvar över skola. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Inför inkluderingen av skolbibliotek i den nya skollagen, tog Skolinspektionen fram ett underlag för tillsyn av tillgången till skolbibliotek. Underlaget mynnade ut i en ”promemoria”. Från början sammanfattade Skolinspektionen sina krav i sex punkter, något som nyligen komprimerats till tre punkter (två punkter togs bort då de härstammar från Bibliotekslagen, ytterligare två punkter drogs istället ihop till en längre punkt). I stort omfattar de tre punkterna följande huvudområden:

1. Tillgång till skolbibliotek, rent geografisk.

2. Materialbestånd.

3. Biblioteket som verktyg för att bidra till att nå utbildningsmålen i skolan.

Sen augusti pågår inspektioner runt om i landet. De kommer att fortsätta under hela hösten och vidare under våren 2012. I samband med att inspektionerna inleddes skickade Svensk Biblioteksförening och Nationella Skolbiblioteksgruppen ett utskick med promemorian inkluderad till landets alla rektorer. Vi talar om den kanske massivaste informationskampanjen omkring skolbibliotek någonsin i Sverige. Effekten av utskick, promemoria och tillsynsinspektioner återstår att se.

Utöver nämnda insatser kan nämnas att nya läroplanen Lgr 11 innehåller mycket som länkar till skolbibliotekets verksamhet, inte minst pedagogiskt. Huvudmans ansvar för ”bibliotek” tas också upp. En mycket viktig punkt, då samtidigt följande textrad återfinns i Skolinspektionens promemoria: Någon reglering av särskild kompetens för skolbibliotekarier eller krav på att sådan ska finnas förekommer inte i vare sig skollagen eller bibliotekslagen.

Bemanning.Vår tids stora fråga! En fråga väl värd att diskutera.

Ta nu därför chansen – Vrid och vänd, red ut begrepp omkring professionstitlar och minimikrav på utbildning. Allt ska under lupp!


Ovanstående artikel är tidigare publicerad i Skolbibliotek Syds medlemstidning, liksom i Nypon Förlags senaste nyhetsbrev.



… från bokrum…

Skåne, Klippan: Snyggatorpskolans skolbibliotek öppnar igen, men lärarna får trolla med knäna för att hålla det öppet: ?

I Klippan löser skolorna ansvaret för biblioteken på olika sätt, inte heller Snyggatorpsskolan har något
tjänsteutrymme för att hålla biblioteket öppet.

Läraren Helene Berggren har en timme i veckan för att ordna med böckerna.?

Det blir så att svensklärarna tar med sina klasser hit. Sedan funderar vi på att lägga ett rastvaktschema där biblioteket ingår, säger läraren.?


… till pedagogisk verksamhet!

En rektors tankar kring ledarskap och skolbibliotek – Pedagog Malmö



I rest my case!





Idag tar ”Internetdagarna 2011” vid och pågår i dagarna tre. http://www.internetdagarna.se/nyheter/folj-internetdagarna-live

I samband med Internetdagarna känns det passande att lyfta fram en del av min föreläsning om Skolbibliotekets framtid som följt med sen i våras. Den ”Arabiska våren” uppmärksammades globalt och på många sätt. Inte minst skulle Sociala medier visa sig spela en stor roll för den revolution som kunde genomföras i länder som Egypten och Libyen. Då förutsättningen för användandet av social medier är World Wide Web…


Ur föreläsningen – Framtidens skolbibliotek – Internet och sociala mediers roll 2011:

En av ledarna för upproret mot Mubarak-regimen i Egypten, våren 2011, beskriver Internet och sociala mediers roll (bloggar, Facebook och Twitter) i revolutionens tjänst så här:

” Det ska inte sägas annat än att Internet, bloggar och sociala medier har varit viktiga för revolutionens genomförande. Men samtidigt är Facebook, Twitter och Flickr VERKTYG skapade av människor. Revolutionen däremot genomfördes av människor. Det får vi aldrig glömma!”

Uttalandet summerar väl vad vi vet idag. Först och främst är sociala medier – Tekniska VERKTYG!

Men uttalandet nyanserar och problematiserar också området:

Digitala verktygs roll i den globala världen 2011.

Framöver gäller det därför att vara klar över VEM som står bakom och styr de verktyg, som vi nu vant oss att använda.


Frågor vi, från och med nu, bör ställa oss är:

VAD ska verktygen användas till?

HUR kan de bidra till förhöjd kunskap och kvalité i lärandet?

NÄR bör verktygen användas, respektive undvikas?


Diskussionen om Internet och sociala mediers roll pågår globalt dygnet runt och lär säkerligen fortsätta på samma sätt under lång tid framöver…

… Fortsättning följer!


%d bloggare gillar detta: